Direktlänk till inlägg 26 januari 2013
Är så stark..
Att se min lilla pojke kämpa och hålla allt stabilt efter allt är underbart..
Men jag känner mig hemsk och hjälplös som inte kan göra något..
Jag vill inte lämna han, vill bara sitta med han i famnen hela tiden.
Men han måste få komma till ro i sin säng med och jag måste samla kraft.
Igår när han fick sitt bakslag var extremt hemskt.
Jag ville bara skrika av paniken jag fick, tårarna bara sprutade ur mig.
Paniken som uppstår när sådant händer går inte att beskriva.
Att sitta där inne ensam när man får besked om bakslag så visste jag verken ut eller in, jag fick en sådan panik och bara grät.
Sköterskorna satt och tröstade mig och tycker att jag är oerhört stark som klarar detta som ensamstående.
Men jag måste vara stark.
Stark för min son.
Älskade lilla Anton du är så otroligt stark, du får mig att vara stark.
Väldigt fort.. Min son förlorade ju sin hörsel i samband med sin hjärnhinneinflammation och han blev opererad med CI i slutet på september. I mitten på oktober kopplade dom på ljudet och det var så sjukt j*vla underbart att se han reagera, att se...
Hej! Det var väldigt längesedan jag skrev. Har ingen ork att blogga varje dag har för mycket tankar som snurrar och inte allt jag vill dela med mig. Men det som snurrar mest i mitt huvud är, varför jag?! Varför just jag. Av alla jag känner/är ...
Känns som många fler. Idag är min lilla prins 4 månader, men det känns som han är mer. Allt han / vi gått genom. Dom första 7 veckorna i hans liv kändes ju som flera månader, tiden går så sakta när man väntar på alla läkartider mm. Men ändå kän...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 |
4 | 5 | 6 |
||||
7 |
8 |
9 | 10 |
11 |
12 |
13 | |||
14 |
15 | 16 | 17 |
18 | 19 |
20 |
|||
21 | 22 |
23 | 24 | 25 | 26 | 27 |
|||
28 |
29 |
30 |
31 |
||||||
|